Lite om mig

Är utbildad beteendevetare med ett intresse för kost-  och idrott. När mina barn växte upp var dem  idrottsutövare på elitnivå vilket givit mig en stor insikt kring träning, kost och prestation.

Har sett många  exempel på bra och dåligt ledarskap och den stora glädjen med idrott men också medaljens baksida.

​

2013 upptäcktes det att jag har en autoimmun sjukdom - underproduktion i sköldkörteln -  Hashimotos,  i folkmun säger man ofta struma. Detta hade jag troligtvis haft under flera år. Detta är en underskattade sjukdom, man läser ofta numer  om den  i media.

 

För min del sa kroppen stopp en dag, men jag trodde då att det berodde på stress. Jag hade mått väldigt konstigt en längre tid, så en dag på jobbet bad jag en sjuksköterska där om råd. Hon började att  försöka ta min puls och blev bekymrad över att hon knappt hittade den, hon trodde det var hjärtbesvär. Så  hon skickade iväg mig till vårdcentralen och  jag  kom  ut  med   en burk Levaxin....  

 

En del blir bra direkt med medicinering men väldigt många har symptom kvar trots behandling.

 

Med åren fick jag en del underliga krämpor ont i kroppen, lederna, från har varit väldig rörlig till stel, svårt för att gå. Min vikt som gått i upp i samband med min Hashimotos var svår att få bukt på, jag fick konstiga svullnader på kroppen som ibland bara försvann. Men om jag försökte lyfta detta med vården sa dem bara rent laboratoriemässigt ser dina värden bra ut, Att dem inte testat så många värden på mig  förstod jag inte vid den tidpunkten. Man tar endast två värden som standard, men för att få en helhetsbild bör man ta fler. När jag pratade med andra om detta viftade dem bort detta med att det blir så med åren….

​

Så jag  började med  min egen forskning,  för att se om man via kosten och sin livsstil kunna hitta ett sätt att må bättre.

 

Skulle man  tom kunna bli medicinfri? 

 

Så jag har nog provat dem flesta metoderna och numer har smärtan i mina leder nästan försvunnit helt och jag kan gå igen😉

 

Detta beror inte på någon ny medicin eller dylikt utan allt vände när jag började äta antiinflammatorisk kost.

 

Men mitt sökande är inte slut, det finns alltid något nytt att upptäcka bakom kröken .